Industrisamhället och samhällsmedborgaren i industrialiseringens spår
I min tredje bok om industrisamhällen och industrialisering under 1900-talet återvänder jag till mina tidigare bostadsorter och fördjupar mig speciellt i min födelse- och uppväxtstad, det utpräglade industrisamhället Sandviken.
Industrialiseringstänkandet har förändrat mycket i våra samhällen. Men de grundläggande idéerna om storskalighet, standardisering, planering och reglering verkar ha bestått.
Grundtänkandet har inte förändrats. Det är tillämpningen av dem som har förändrats. Det som har skett i industrialiserings- och teknikutvecklingshänseende har i många sammanhang uppfattats som något gott. Det har stimulerat till fortsatt industrialisering baserat på en tro på att tekniska framsteg ska göra att vi hittar lösningar på praktiska problem och på så sätt får det bättre.
Baksidorna av industrialiseringen har inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. Framsidorna har skymt dem. Det har lett till att vår medvetenhet om baksidorna har begränsats trots tillgång till kunskap om dem.
I Hur gick det sen? Industrisamhället och samhällsmedborgaren i industrialiseringens spår reflekterar jag över hur industriellt tänkande har påverkat välfärdssamhället Sverige. I boken jämför och synar jag politiska beslut på nationell nivå med beslut och handlande på lokal nivå i Sandviken. Läsaren tas även med till Borlänge, Gotland, Göteborg, Norrköping och Åtvidaberg.